..ja då brukar man väl vara barfota om man nu inte har strumpor och skor på sig..

men igår var det första gången jag hade strumpor på mig en sommardag. ja, en sommardag var väl att ta i, regnet har stått som spö i backen mest hela veckan här.

Luftfuktigheten är så stor så mina cheesballs som låg i en skål i köket över natten var som de hade stått i skafferiet en vecka.. sega o otäcka.

Vi kommer säkert att se på våra medmäniskor denna kommande höst att vemodet tynger dem o depressionerna kommer som ett brev på posten.

Sedan många familjer som tagit lån för att komma en ynka vecka utomlands för att få lapa lite sol, där de till råga på allt drar på sig en magsjuka.. för detta kommer de att endast kunna ha bröd o vatten på bordet och uppmana barnen att äta så mycket de kan i skolan matbespisning.

Många glada sommar företagare som campingvärdar kommer att surt se på då alla pengar de tjänat in denna sommar kommer att hamna i fickan på varuleverantörer, de enda som tjänar på denna sommar är väl de stora köpcenter och olika museum som vi har.

Så vi får be till vädergudarna att Augusti kommer att bli varm och solig.. för D-vitamin måste vi nordbor ha. Norrland har detta år varit mycket lyckligt lottade med varmt o soligt väder och det får vi här nere i södern unna dem, så grått o mörkt o kallt de har under övriga året.

Så vi får samla ihop oss o glädjas över de som har haft en någerlunda fin sommar och semester, för att glädjas över andras tur och välmående måste vi lära oss i detta så starkt demokratiska samhälle där vi så fint pratar om vår kärlek till våra medmänniskor, helst nu efter det hemska som hänt i Norge.

Något av det värsta jag vet är avundsjuka människor som inte unnar någon annan glädje och lycka, vad fattiga i själen dessa människor måste vara.

Jag har en del människor runt mig som nu när de börjat arbeta som småler sarkastiskt ner de granskar vädret och säger att att det kan de gott ha de som just gått på semester.

Så intelligentbefriande att önska andra människor otur o skitväder.

Nej, vi får gemensamt hitta glädjen o värmen i oss själva så blir dagen lite ljusare o lättare av sig självt, för det enda vi inte kan påverka 2011 är vädret och det är väl tur det annars hade väl tredje världskriget utbrutit med omedelbar verkan.

//Annmarie  

Idag väcktes jag av en telefonsignal. Ett samtal där jag inte ´riktigt var med i sammanhanget, en konstig känsla i maggropen sa mig att något inte var som vanligt i dag.

När jag la på kom nästa samtal.

-Hej mamma, snart är vi på väg.- Jag hörde Fridas röst, visst ja, idag bär det av mot Stockholm och Bromma som kommer att vara deras hemort nu.

Som vanligt oroades jag för hur vädret skulle påverka färden, det spöregnade här o lika i Kalmar.

Så i dag är det den dagen då jag med full kraft får ta mig an en acceptans och verkligen få in i huvudet att jag kan inte fr.o med i dag kan ringa och fråga om de vill ha lite kaffe, eller om de kan komma o ta ut Katla åt mig, eller bara komma för att jag längtar efter både henne o Tor.

Frida har varit ett sådant stöd för mig under hela min sjukdomstid, alltid funnits där till hands med både stöttning o skäll, förmaning och med en omsorg som varit total.

Jag är så glad för deras skull attt de kan nu skriva ett nytt kapitel i sitt liv, vilka möjligheter som väntar på dom i storstaden.

Tor har fått en sådan bra anställning från sitt arbete här i Karlskrona, han ska arbeta precis bredvid Dramaten, fint värre ska det vara.

Så missundsam är jag inte , utan är bara en kärleksfull mamma som kommer att sakna min dotter o hennes sambo.

Men jag måste tacka Frida  att hon nu skapar en möjlighet för mig att äntligen få se min idol Dolly Parton i Globen, hade aldrig kunnat ta mig upp med övernattningsmöjlighet innan. Nu har jag en go säng som väntar nästan mitt inne i stan 10 min från Bromma flygplats.

Förut så resonerade jag  så här att :Det bästa med Stockholm är när man ser det i backspegeln. Nu får jag säga så här i stället: Det bästa med Stockholm är att Frida bor där !!!

KÄRLEKEN är den kraft som skapar,
växande, sänder ut, öppnar och stannar,
avslöjar, delar med sig och helar.

RÄDSLAN sveper in i våra kroppar,
KÄRLEKEN låter oss stå nakna.

RÄDSLAN klänger fast vid och håller 
kvar allt vi har,
KÄRLEKEN ger bort allt vi har.

RÄDSLAN griper tag,
KÄRLEKEN släpper taget.

RÄDSLAN gnager,
KÄRLEKEN lindrar.

RÄDSLAN går till attack,
KÄRLEKEN rättar till.

//Annmarie

Detta kan bli verklighet.

Som livet ser ut för många just nu med barnfattigdom och dylikt, så är vi här snart.

Vi kommer att avpolitera våra barn, det viktigaste och dyrbaraste vi har i livet.

Vi kommer att göra drastiska val som kommer att ha konsekvenser för de drabbade och de runt omkring i årtionden.

Finns det då inga andra val? 

Finns det något som vi karriärssugna människor kan göra åt saken?

Jo det finns det nog, en lösning skulle vara att först och främst se till att detta konsumtionssamhälle som vi hjälper till så fint med att hålla vid liv pga våra dagliga inköp samt prylbegär sackade ner lite.Naturens resurser räcker inte hur länge som helst.

i mitt tidigare inlägg tog jag just upp detta efter att fått negativ respons på mitt inlägg om "Maskrosor"

Om vi stillar oss lite och funderar på vad vi egentligen behöver här i livet så kan jag garantera att det inte är en massa elektroniska prylar, vi behöver inte de senaste modeplaggen, vi behöver inte springa till frissan var femte vecka.

Vad vi behöver är varandra, att vi visar kärlek till vår nästa, vi kan varken köpa lycka eller våra barn.

Barn är smartare än så och de förstår när mamma och pappa försöker köpa deras gunst.

Barn behöver närhet, de behöver bägge sina föräldrar, om de inte finns till hands föräldrarna så duger gott en  nära släkting, en kärleksfull granne eller lärare..ect.

Att ge kärlek och omsorg till sina barn tycker väl och anser alla att det är det mest naturliga och den instinkt som ligger djupast inrotat i oss människor, men det funkar inte så för alla.

Ställ dig frågan: Hur visar jag kärlek, hur gör jag?

Hur visar jag omsorg och omtanke,hur gör jag?

Svaret är många. När det gäller vår familj, barn och andra anhöriga kan det visas genom ord, beröring,handlingar.

Om du frågar ett barn vad det önskar sig mest så tror jag att svaret är givet: Föräldrar som är närvarande som finns där i stunden.

Om vi sänker garden och inventerar i våra liv så kommer kanske vi på att det där spelet, eller byggsatsen eller datorn, TV,n är inget livsnödvändigt. Det viktigaste är mat på bordet, en skön säng att sova i, ett knä att sitt i, en hand att hålla.

Mitt skräck- senario skulle vara om alla vuxna skulle sluta ta sitt ansvar och tänka att de inte duger till som förälder bara för att de inte har den ekonomin till att köpa de prylar som ungarna skriker efter.

Konsumera måste vi för att samhället ska gå runt, för att människor ska ha ett arbete för att staten ska få in de pengar de behöver för att tillgodose oss invånare ett välfärdssamhälle, men det får aldrig ske på våra barns bekostnad.

//Annmarie

“Köp dig lycklig!” – den moderna människans botemedel mot sorg, eller blott ett sätt att fly undan sina problem? Forskning inom positiv psykologi visar på att det tycks ligga en viss sanning i uttrycket. Men se bara till att investera i upplevelser snarare än saker.

För många människor i västvärlden, vars allra mest basala behov oftast redan är tillgodosedda, finns ett stort utrymme för funderingar kring vad man skall förgylla sina liv med. Till skillnad från länder där mat och tak över huvudet är dagliga bekymmer, kan människor i väst i större utsträckning ägna sin tid åt att förverkliga sig själva, och ständigt söka den högsta lyckan i livet. Framförallt har detta kanske kommit att förknippas med inköp av materiella ting; möbler till hemmet, en ny bil åt familjen och de senaste kläderna åt sig själv. Men frågan är om fler prylar verkligen skänker oss mer lycka, eller om det är något vi i väst har inbillat oss själva?

För att ta reda på hur konsumtion kan påverka hur tillfredsställda vi egentligen känner oss i livet gjorde van Boven och Gilovich en rad olika studier som samlades under det passande namnet “To do or to have? That is the question.” Man ville framförallt ta reda på om det fanns någon skillnad i uppnådd lycka beroende på vilken typ av konsumtion individen ägnar sig åt – materialism, t ex köp av en ny skjorta, / upplevelse, t ex en middag på krogen. Vad man funnit tidigare är nämligen att personer som skattar betydelsen av materiella ting högre tycks ha en lägre grad av subjektiv livstillfredsställelse, varför konsumtion av enbart prylar inte tycks göra oss lyckligare i längden.

Nästan en tropisk sommarkväll.

Efter en väldigt aktiv lördag med både loppisar och städning så for vi ikväll ut till möcklesundsbron, det är vårt favoritställe. 

Kent fick fyra fina abborrar som vi ska grilla . När jag satt där så tänkte jag att måtte jag aldrig bli hemmablind, att jag slutar se det fina som vi har runt oss här i Karlskrona.

Vackrare stad och omgivning vet jag faktiskt inte.

Varför egentligen åka land o rike kring, dyra resor utomlands när vi kan ha det så här skönt.

Många kanske inte kan tänka sig att tillbringa en lördagskväll på en brygga metandes med kaffe på termos, kanske just du som läser väljer pubar o stim och stök.Kanske du o din man stupar i kväll i säng och vaknar upp i morgon bitti bakfulla o med en fadd eftersmak i múnnen, kanske Kent o jag missar mycket skoj, men tillsammans har vi så roligt..vi tar bilen o gör små utflykter, stöttar o skämmer bort varandra med bara oss själva som redskap.

Så nästa gång det är en sådan här skön o tropisk sommarkväll, ta en promenad, eller åk till någon sjö, meta eller bara ta en sen picknick det är underbart och dessutom är det rena rama näringen till själen och du vinner dessutom en massa hälsa.

I dag har jag inte kunnat gå min vanliga runda med Katla, regnet står som spö i backen.

Människor ränner runt som rännilar i butikerna i avsaknad av något att göra. Jag själv laddar ner några avsnitt av Ghost hunters och Hemsökta hus, perfekt väder att kika på dom, en god kopp kaffe o pläden runt benen.

Tänk vad livet förändras, hade det varit för några år sedan hade man gråtit blod över en sådan här mulen o grå dag, nu myser man o tänker på blommor o blader som får sig en välbehövlig rotblöta.

Kent brukar skratta varje gång jag varit på promenad, för inte finns det väl någon som plockar så mycket blommor som jag.

-Vart har du stulit dom här denna gången då,brukar han fråga.

-Stulit..undrar jag frågande, så brister vi båda ut i skratt.

Jag har en förmåga att hitta sk odlade blommor utanför staket o dylikt, han brukar skämmas då jag står huvudstupa ner i något dike nära ett hus o plockar av hjärtans lust, men inte står det väl i någon paragrafbok att det är förbjudet att plocka blommor?

Så jag kommer nog att fortsätta min botaniska upptäcktsfärd bland diken o staket jag, så länge man inte gå innanför tomtgränsen.. där går ju gränsen som alla vet.

//Annmarie

Vi glömde naturligtvis att titta på tabellen för bäst fiske i Napp o Nytt i kväll. Förr om åren när den kom ut så vart man först till o slå upp den sidan. hmm.. få se nu..13 juli..blå fisk betydde bra datum till o fiska.. vit fisk, stanna hemma.

  .

Så nu kan ni se själva o även vi.. vi skulle stannat hemma, men det var skönt nere vid bryggan vid Skällöbron.

   Välkomna då...alltid bra att veta var man är!!!   jaha.. då vet vi det att vi ska rensa fisken hemma.   Karlskrona stad där borta..   Skällöbron   katla känner starka band till fiske...   H-vete.. det nappar ju inte!!!!   Inte undra på att fiskebåtarna ligger vid kaj..   Fiskegubbarna har börjat med graffiti... inte illa.   Se ni ringarna ,det nappade nyss...jo..det är sant, men bara småspigg nog.

//Annmarie