står pojkarna på rad.

Jag o högvakten, men nu för tiden är det inte bara pojkar.. 

Jag o min svärson.. Tor kollar takmålningarna! Tror jag!!!

Lilla Tova kollar nåt på mobilen.. hemma hos mig i helgen. 

Katla o hennes boll inköpt av husse på IKEA i helgen.

Mattes snygga flicka...

Katlas nya leksaker hon fått ikväll av husse igen. 

Nähä du Katla ..det där är Emils julklappar.

Ny TV bänk o blomma inhandlad till lilla hemmet i Mjällby. 

Nya julgardiner... 

Kent med ständig följeslagare.

//Annmarie

Genomgått en helt underbar skönhetsoperation.

De har lyft, tänjt,stramat.fyllt på och justerat.

Dessa skönhetsoperationer är verkligen dom som upprätthåller den naturliga skönheten.

Det som vi skapats med behöver endast justeras lite så de fungerar igen.

Fungerar som den gjorde när man var ung.

Så nu har jag inbyggd stay up av min urinblåsa, den behöver ju lite omsorg den med..

Tänk vad den har fått arbeta sedan man såg dagens ljus.

Den har blivit skadad när jag blev sjuk i ryggen, efter operationer, diskbråck och dyligt.

Men nu har den fått sig ett lyft, från att ha legat helt lealös längst ner i bukhålan så är den nu utan rynkor, smidig och fin.

Men vill man vara fin får man lida pin, som mamma alltid sa.

Går nu med inopererade nätband som fästs i mina lår. Jag har en del snitt här o där som värker så fruktansvärt. Fick medicin utskriven av läkaren, både antibiotika o smärtpiller men de går ju inte att få, datorhaveri på alla apotek, ska inte läkarna veta om detta eftersom det varit så sedan innan helgen?

Så jag hoppas verkligen inte nu att jag får någon form av infektion i operationssåren.

I det stora hela gick operationen mycket bra.. låg bara o svammlade innan de sövde mig, undrar vilka grodor det hoppade ut genom munnen på mig. Tur man inte minns, operationpersonalen får nog höra en hel del.

Jo jag tror jag sa att jag skulle fixa den bästa personlen på anestisikliniken,som om de inte har det? Hopplösa lilla jag.

Och så bad jag dom fettsuga mig när de ändå var i gång... det har de fått höra ett visst antal ggr sa dom , o dessutom undrade de vad det fettet satt på mig? Mellan tårna sa jag.. o lite späck i huvudet kanske.

Nu blir det att ta det mycket lugnt, får inte ens lyfta ett mjölkpaket...undras om jag får lyfta kaffemuggen, annars är jag illa ute ska jag säga.

Men snygg Stay up blev det.. o en funktionell sådan dessutom.

//Annmarie

är man i kväll...

Tvättat o skrubbat mig både avigt o rätt efer konstens alla regler.

Så nu är det bara rostskyddet som fattas o det kommer i morgon på plats.

Tänk vad de an göra på  vissa verkstäder nu förtiden. Jag kommer att gå galant genom besiktningen i framtiden o alla kommer att säga att den där AM det är en riktig pärla det.. var rädd om henne.

O billig i drift kommer jag med att vara... blir inte många droppar som går åt sedan.

Det värsta i morgon kommer att bli om de glömmer att ta bort bensinslangen eller klipper av nån sladd till motorn, fär man ju verkligen inte hoppas.

Ja ja.. nu säger jag godnatt från den skakande sängen , det stormar så golvet gungar, sängen hoppar o rutorna skallrar...

det är exorcism på gång här tror jag allt.. o tillika kommer Kent o lägger sig snart. ja, då får man ha textremsa på sina drömmar i natt då...

Tur de bjuder på lite skön sömn i morgon.

//Annmarie  

The day before the D-day. Letat febrilt efter mina papper från op, om fasta o dylikt. Så min adventsmorgon har bestått av evigt sökande efter sanningen.

Antagligen har Berit tagit dom o de har virvlat iväg i stormen. Tur man har nätet o kan få fram info där.

Det första jag tänkte på när jag slog upp de blå var att  morgon är det dags.

Men det ska bli underbart att bli frisk o slippa dessa besvär, kan inte tänka mig hur underbart det ska bli o så skönt. Men jag får räkna med hemska smärtor efter op, det har de förberett mig på. Ska ta med mig mina egna medicamenter, för de jäkla alvedonen man bara får där kan de stoppa upp någonstans, ja inte i mig men på nån annan.

Idag har vi bara en lugn dag, Katla är rädd för blåsten, hon var ute en sväng med husse och såg Rådjur minst femhundrameter bort vid kyrkan.. hon såg dem men inte husse. Fantastiska dessa hundar är, men denna gång var hon kopplad... så hon var i tryggt förvar  o satte inte av som hon gjorde för ett par månader sedan, då Kent fick hämta henne långt nere vid vindkraftverken.

Är så skönt att ha Kent här att han var så underbar o tog ledigt från arbetet i morgon, kör både mig o Lnn, följer mig till operation. 

När jag blir utskriven hämtar han mig o vi far ner till Mjällby där jag stannar resten av veckan,fram till helgen då jag hoppas min svärdotter o son o lilla barnbarn kommer o hälsar på. Saknar honom så farmors lille gullgosse. Skönt o de kommer oxå om jag behöver nån hjälp,Joel är så duktig på allt fix .

Nu blinkar lamporna här... så mycket o det ska bli värre.  Nu skulle man haft en kamin här hemma, saknar den jag hade på Trummenäs.

Jag sitter fortfarande i morgonrock o ska snart gå in o duscha första omgången o Decutan eller vad det heter..får äta lite fram till 8 i kväll sedan är det stopp, lång fasta men det är det väl för att det är en rätt omfattande op, men de tror jag kan redan gå hem dagen efter, bara lite parametrar jag ska uppfylla innan de släpper mig. Hoppas jag får den narkosläkaren jag brukade träffa när jag hjälpte till på op under ECT med våra patienter, en lugn o stabil äldre herre, de litar jag mest på faktiskt.

Nu lite kaffe med mjölk o lite mys framför TV en liiiiiten stund...

Trevlig o rofylld första advent alla läsare önskar jag er.

//Annmarie

Ja det kan man säga.

Dålik kontakt kan man ha med nära o kära, vänner o bekanta. Men det är aldrig försent att återskapa en god relation med såväl som människor o med tekniska prylar.

Är det något som kan skapa mer frustration så är det just kontakt med saker o ting.

Min Kent o jag har äntligen fått efter flera år en fin relation med hans barnbarns förälder. Deras pappa så vänlig o snäll och omtänksam mot oss. Det var han som såg till att äntligen barnen fick komma ner till sin morfar.

Nu har vi en fin kontakt och i morgon är de bjudna hit på middag.

Barnen blev glada när de fick reda å att de skulle få träffa morfar i morgon o den stora tösen undrade om min lilla såskopp var hemma, o klart hon är när vi får sådant hjärtebesök. Linn hon tar sig an minsta flickan så fint. Ritar o busar med henne, o pojken säger han är kär i Linn.. ja han är då för söt.

Men tyvärr så har det nu kommit antydningar om att vi skulle återskapat kontakten för att komma åt.. eller utnyttja situationen  för att "jäklas" med barnens mamma. Så absurda o sjuka är inte dessa anklagelser. men vi är vana vi det här laget att få en massa lögner pådyvlandes på oss.. så varsågod vännen o sitt o fantisera du.. det kan du ju roa dig med om du nu inte har nåt annat för dig, för det finns väl inte så mycket annat att ta sig för i storstaden.Vi på landet har det så lugnt o skönt så.. här går allt sin gilla gång.

Ja, så det här med kontakter kan vara ett helvete.. fråga mig som kört till fyra olika affärer i kväll o försökt få tag på en ny adepter till Mac-datorn.

Koneo som den är inköpt på kunde inte hjälpa mig, där kom de med helt fel info. Så till slut blev det lilla Elgiganten som fixade datorn.. Det går visst att använda den nya adeptern till alla Mac.datorer å ni som ska vara återförsäljare o servicekontor för just Mac.. fy på er KONEO.

Men smakar det så kostar det.. 699:-  

Ska fråga Kent om jag får den i julklapp.

//Annmarie

När Kent o jag firade 3 år för ett par år sedan så fick jag en armbandsklocka i present.

Har varit så rädd om den och bara använt den vid fina tillfällen.

Så för nästan ett år sedan försvann den spårlöst.

Jag letade i huset ,då på Trummenäs, letade varje dag i nästan 14 dagar.

Den var totalt uppslukad  i tomma intet.

När jag så skulle städa vid flytten o slänga en massa saker så trodde jag att den skulle dyka upp på något vis, men icke.

Inte heller vid flyttstädet.

Så jag antog att den hade förkommit någon annanstans. Kanske på någon resa eller så.

Men här sitter jag nu o skriver och på min vänstra handled sitter den så fint, mitt fina armbandsur.

Jag gick igenom mina julsaker tidigare i kväll o i en av jullådorna låg klockan. Den hade väl glidit av min handled när jag städade ut julen förra året, så där har den legat o bara väntat på att det ska bli jul igen... så den kunde få komma tillbaka till sin kära ägare.

Nu hoppas jag att den förblir där o jag ska vara ännu räddare om den.

Nu tog jag precis ut en  plåt med Muffins, jag får besök i helgen.

Kents fina barnbarn med pappa Niklas o Johanna kommer på besök.

Vi ska äta gott o bara ha lite mys o trevligt. Snart kommer bebben o jag har handlat en söt liten sak, bara lite på skoj som jag brukar säga. Blir så roligt för barnen att få ett litet syskon o den stora flickan längtar jätte mycket nu Jultidningarna har oxå kommit som vi beställt. Lite julklappar så att säga.

Jag läggs in på måndag o ska opereras så det blir bra att få träffa dom lite o få skingra tankarna en smula.

Kent tar med sig Katla till Sölvesborg på söndag o mina fina hyresvärdar passar mina kisar. Hade önskat att någon kunde varit här på natten, kommer att kännas så ensamt när man är nervös o orolig. Och det hade varit gott att fått lite lift på morgonen till sjukhuset. Men ..men , det är som det är.

Nu ska Linn o jag nalla lite på ett par muffins..

//Annmarie

//Annmarie

..värma dig om du är kall.Nynna en sång som du kan, se hur du ler lite grann..

En av de finaste visor jag vet. När jag var i tonåren fick alltid min syster o jag sjunga den tvåstämmigt på sammankomster som våra föräldrar var på eller på julfest med Centerpartiet. 

Det var lyckliga o pirriga stunder det.

Nu ordnar man fint för sin egna lilla familj.

Roligt är det att fixa o dona på detta nya stället nu.

Har inte så många stjärnor eller elektriska ljusstakar, på Trummenäs hade jag det så pyttelitet , så nu behövs det några fler.

Men Kent o jag pratade om i kväll att när vi var små hade bara våra föräldrar en ljusstake och en stjärna.

De ställdes o hängdes upp i ett speciellt fönster varje advent, o det var nåt magiskt när de tändes. Både hans o mina föräldrar väntade till just den 1:advent med att tända. Nu känns det inget magiskt  att sätta upp dessa saker, för man har ett överdåd av prylar. Det ska helst vara två-tre stakar i varje fönste o så stjärna på det. Vi behöver både spara på våra naturtillgångar o vara rädda om elen ...

Varför kan inget vara enkelt men vackert n för tiden.. 

O männsikor tror inte mer på Jesus födelse ju fler stakar de sätter upp o ju större o glittriga stjärnor som hängs i fönstret.. Kanske något för ateister att tänka på att de kanske skulle hoppa över julen med både klappar o juleljus, för vad är det dom firar..? Lussekatternas återkomst eller? Jag bara undrar. Klapparna symboliserar de tre vise männens gåvor till det lilla barnet. Bara så alla vet. 

Mitt lilla köksfönster.

//Annmarie 

Så har nu Katla landat efter vistelsen hos min dotters svärmor Carina. 

Hon satt o trängde med nosen mellan sätena våra igår när vi körde hem från  Kalmar.

Hon kunde inte se sig mätt på oss o kelade oavbrutet. När vi kom hem till Ramdala låg hon i Kents famn. Ville inte ha nåt att äta utan bara slickade honom o mig ömt på händer o fingrar.. kanske vi hade varit i godisskålen o nallat eftersom det var så gott ,,så ömhetsbetygelser kanske det inte endast var.

Men idag så har hon som jag sa landat o det rejält.

Kattlådan har fått en visit... hon har nallat från min tallrik. Ett köttben fick hon o dessutom hittade hon en påse tuggumi på köksbordet.

Så vad ska jag säga.. allätare i stora mått o en tjuv där i mellan.

Funderar på att köpa något riktigt fint till henne i julklapp, undrar bara vad.

Ett nytt ben, eller ny pip, den gamla är sönder.

Kanske ett koppel i annan färg.

Bolllar är alltid roliga....

Men jag vill alltså få fram mitt budskap till henne att det är inte riktigt okej att själa från matte, ej heller att äta skit från kattlådan.. så en bok som hon kan studera o få en viss vink av vad som kan väntas henne om hon fortsätter..

Hittade denna på Akademibokhandeln på nätet.

Jag skriver gärna av recept om nån vill ha..

Godnatt o sov gott alla.  //Annmarie