KÄRLEK                                          

Bära varandras bördor,

bären varandras ok,

leda till tro o förhoppning

den som aldrig kan se i en bok.

Försvara den alla utpekar,för hopens feghet o brott,

vara vän med den som andra förnekar,en usling,som

vilse gått.

Dela rättvist o lika

sitt sista bröd,bit för bit,

aldrig åt sidan vika

för en skymf emot svart eller vitt.

Kärlek är flamma o låga,

livets ådra och älv.

Kärlek kan vara att våga

en dust med helvetet själv.

Kärlekens ljus är givet,’att lysa oss hem och bort,

dess bud är dock enklaste skrivet,och lättare sagt än gjort.

Lilly Hallström (min fd svärmor)

Godnatt mina vänner, och tack för att ni hälsade på//Stepphönan

Ok..gick en sväng i kväll runt hagen, i många småhus lös det så fint utanför. Hmm tänkte jag Lysmaskarna vart tidiga i år, men de som undrar ska jag säga att de inte alls är goda. nej, de smakar fosfor.

Men döm om min förvåning, folk sätter ju upp sina små trädgårdsbelysningar nu, små fula jävlar som man sätter ner i jorden,som att invadera trädgården med tältpinnar. Men vadå tältpinar, husvagnarna ute på campingarna runt om i vårt avlånga land har ju med lysmaskar runt sina små  staket,väldigt pitoreskt ska jag säga.

Lysmaskarna har fått nya objekt nu att fokusera på, de tror de har fått rivaler runt om deras revir.

Foto:Susanne Brännemo

Nu ska jag slänga mig i redet o sova så sött,godnatt alla skatter sussa sött!!!

I grannhagen går en högfärdig donna till Höna. Vilket höns säger jag bara. Tror hon är vackrast i trakten.

Varje dag när vi samlas till möte så kommer hon alltid sist, bara för att alla ska lägga märke til henne.

Men jag säger, den tuppen är inte född än som ska duga till henne.

Min tupp här i hagen är totalt förfjolligad i henne.Han burrar upp sig, struttar fram o tillbaka med bröstet uppspänt.

Till och med Fåren undrar vad som står på, tror hon skulle bli en bra smakupplevelse i hönssoppan faktiskt.

Men nu är det så här, ni får inte tala om detta för någon...

Men det går rykten om att hon har gjort en sådan där plastoperation, de säger att hon har sprutat in något som kallas för Boxershorts eller Bostäck i sin kamm...jo, ni läste rätt!

Den ser så onaturlig ut, alldes hård ser den ut, o så står den rakt upp.Hon går bara här fram och tillbaka i hagen, bara för att alla ska se den.

Man ser ju direkt att hon har gjort något. Dumma höna!!

Men jag kan tala om något ännu värre, jag vet att hon har Hönsloppor!

Ser det när hon skakar på sig, de singlar mot marken som om det vore pollenregn, hon säger att det är mjäll

Mjäll? Jaså, mjäll går av sig självt nu med, och är svarta!!!!

Vem fan vill ha en mjällig höna!!!! Inte jag!

Och vilken Tupp vill ha en Höna full med loppor..jag bara undrar?

Nu ska det ske, jag ska äntligen artbestämmas.

Har länge gått och undrat vilken sort av höna jag tillhör, men nu gör vi en djupdykning i kärret o ser vad vi kan hitta!

Är jag den saktfärdiga Sumphönan, som lever hela sitt liv vid diken o kärr.

Kan så väl vara, och går man bara på namnet, så vad passar mig bättre än en riktig Sumphöna, jag som ständigt och jämt dricker mitt kaffe, spår i sump(nej, där lurades jag lite).

Jag går ju ständigt i lump!1Kan det vara något att gå efter...vi får se!

Den naggadande goda lilla rapphönan, är det jag? Rapp i benen är jag allt, eller har varit, rapp i mun också för den delen.Men musikstilen Rapp har väl aldrig varit riktigt min grej så att säga. men man kanske skulle försöka på sig en Hönsrapp så här i hagen, alltid någon man kan rappa i baken..

Rapphöna.

Stepphönan? har ni aldrig hört talas om henne?

Å jo...där har vi nog mig i högsta grad. En glad dansare, älskar att gå här på steppen, kolla på allt o alla.

Ett stepp i taget, det är vad jag får ta nu..

Stepphönan Agda

Så nu har vi nog bestämt oss, eller har ni andra funderingar?

Hela hagen har snart fått de välkomna dropparna som bildar daggen en tidig sommarmorgon. Dessa små speglar som återger naturens skönhet, men först nu så är det vår......

När jag var liten gick vi till mamms hage, tätt ihop med vår mamma, vi skulle besöka bäcken en bit in vid bokskogskanten.

Det var inte vår förens vi gjorde denna lilla men så uppskattade utflykt.

Mamma hade lagt ner lite saft o nägra bullar i en korg, kanske en liten bok till henne om det fanns en liten andningspaus för henne mellan våra Vårtjut,när vi hittat något nytt kryp någonstans.

De gamla bokkottarna fick sig en seglats ner för bäcken, de gamla stockarna vi hade dragit dit förra våren var nu på väg att förmultna alldelses indränkta av larver o insekter.

Vi lekte att vi var små älvor som dansade fram längs vattnet, kanske vi hade någon blåsippa bakom örat o skrattande tittande mot mammas håll för att se om hon såg oss.

Under boklöven hittade vi små blomknoppar.

-Mamma.vad är det som kommer upp här?

Hon hade alltid ett svar, sedan försökte hon lära oss barn vad blommorna hette på latin, det fick hon läsa o lära på flickskolan hon hade gått på.

Dessa underbara utflykter med så mycket kärlek och omtanke.

Alla dessa små droppar, droppar av kärlek ska vi samla ihop o ge till vår nästa, till våra barn,till vänner o bekanta.....

För det är ju Dropparna som bildar havet.