En mysig o rolig afton med en del av mina barn runt mig.

Med traditionellt julfrukost o julbord.. liten utflykt och sedan julklappsutdelning.

Julbordet.. det kalla...

Jag blir fortfarande lycklig när jag ser mina gullungar öppnar sina klappar.

Linn fick pengar,som hon ska handla på REAN för  , en kofta  Fransa manikyr, smink, pyjamas ,dvdfilmer ,tidningsprenumation.fotcreme, öronhänge m.m 

O tänk av Tor o Frida fick jag en DVD spelare o en pyjamas o filmer... blev så glad så tårarna rann, nu kan jag se på film igen, har inte haft nån spelare på snart två år.

Av Kent fick jag ursnygga kläder han köpt,  bl.a en långärmad topp i mörkt  olivgrönt med tillhörande pants...väldigt läckert.

Sedan efter detta åkte gottebordet fram.. oj vad vi mumsade, Kent hade köpte en mycket god glögg.. med smak av lite lakrits, låter kanske konstigt men den var sååå god.

Vi satt uppe till 2 i natt o kollade på ett par filmer, började på den tredje men den får vi se klart idag.. filmen De där Morgans med min favvo Hugh Grant.

En fortsatt goer jul alla.

//Annmarie

till just dig !!!

Tack för att du kikar in här mest varje dag, och läser. Mest glad blir jag om ni skriver en rad att ni varit här och hälsat på.

Tack för detta år...

En riktigt God Jul

önskar Annmarie

Ja inte vet jag, kanske han vill vara e liten Julnisse... tassar omkring här på nätterna. Denna världens störste livsnjutare.

Sover hela dagarna på mina nytvättade badhandukar.. äter så det hörs i hela huset. även Katlas mat slinker ner.

Går från granne till granne och tigger kel och mat, han är otrogen med den jäklen.

Nu är han också förkyld, hostar o nyser utan att använda näsduk.

Går jag ut med Katla o han inte får följa med så väntar han nere på Solhaga vägen och  grälar på mig hela vägen hem, o så vill han inte gå in genom ytterdörren utan ska klättra in genom fönstret.

Nu i morse meddelade dottern att denne lille nisse har nog kissat på Linns rosa matta.

Finns ingen som kan skylla ifrån sig så, kommer med den ena förklaringen efter den andra... sanden var smutsig, jag hade stängt dörren, det var upptaget för Mojje satt där.. toapapper fattades, listan kan göras lång

Vad göra..? Jag älskar dig så du lille sketkatt !!!

Fotnot: Namnet fingerat.

//Annmarie

Ja, nu är det kväller och ligger fortfarande i min säng.I  eftermiddag har min granne varit o tagit ut medicin till mig som en läkare skrivit ut, vägrade åka till akuten. Där får jag bara en spruta i rumpan sedan vill de lägga in mig pga mina nitar o skruvar i ryggen, o se det går jag INTE med på... skulle jag fira jul på sjukhus, aldrig i livet!!!!

Så nu när jag spenderat dagen i horisontalt läge så kommer minnena över mig, blir nästan gråtmild när jag tänker på mamma o pappa o på jularna på Mariefors.

Den tiden kommer aldrig tillbaka, utan det är just minnen som man kan plocka fram.

Julen är en sådan högtid då mycket känslor är i omlopp, varje familj har sin tradition o seder och bruk. Viktigt det där med hur man pyntar inför julen,tror inte det är många familjer i Sverige som ordnar en stylist inför julen, utan det har så mycket med känslor o personlighet i varje familj att göra.. så det är näst intill heligt för var och än hur de pyntar o gör vackert hemma .

I går satt jag upp två bonader i tyg.. en vävd och en sydd.

Tror jag har visat er förr här på bloggen hur dom ser ut. Den ena har en vacker historia bakom sig o den ska jag berätta nu, men först ska ni se den.

När jag växte upp så var en sådan här likande bonad alltid uppsatt i mitt barndomshem, ovanför köksbordet. När den kom upp ja då visste man att nu var det jul, det var faktiskt ingen julkänsla innan mamma tog fram den.

Den kom i tvätten många år efter, och tyvärr så fällde den, jag tror att detta var efter mammas bortgång. Hur som helst har jag aldrig sett någon likadan  förrens jag i början på 90 talet var med i Lyckeby gospelkör, och vi gjorde en utflykt ner till Glumslöv i Skåne. Vi åt julbord och så hälsade vi på hemma i vår körledares barndomshem, och där i finrummet hängde en exakt lika bonad som den där hemma hos mamma o pappa.

Jag frågade naturligtvis hur familjen fått denna i sin ägo, men det visste inte frun i huset, något ärvegods var det.

För tre somrar sedan var det auktion i Mjällby, vi brukar gå på dessa K o jag. Jag ropade in en låda med vita linnedukar och annat smått o gott.. och se o häpna o botten på lådan ligger denna bonad, personerna på bonaden är de samma som på den andra, men här har de flyttat undan matsalsbordet som den andra förställde med familjen runt julbordet. Tiggaren satt i ett hörn i köket och åt gröt som jag tror var i skålen. Såå många ggr man suttit o fantiserat runt denna bonad. Men nu på min har de tagit till en fröjdefull juldans o tiggaren har tagit fram sin fela... var inte detta en fantastisk historia, hur ett älskat barndomsminne nu kan återupplevas av mina barn o kanske också mitt lilla barnbarn. Lådan kan jag tillägga kostade mig 50 kr att ropa in.... det var värt varenda sekin ska jag säga. 

Här är en anna bonad en broderad sådan som också är ett känslosamt o vackert minne från mina barndoms jular. Denna bonad satt mamma alltid upp bredvid o ovanför Julkrubban, det är samma med den, ingen jul utan varken krubba eller bonad.

Första gången jag satt upp denna i mitt hem var för två jular sedan, efter min pappa gått bort, och tårarna rann ner för kinderna mina när jag fick upp den ovanför min sekretär. I år i mitt nya hem får den hälsa alla välkomna i hallen i stället.. och den ser ut så här.

Hoppas mamma att du ser att jag sätter upp den nu varendaste jul o skänker dig en öm tanke.. God Jul mamma.  

Ja det var lite nostalgi som nu får leva vidare och skapa sin egna tradition....

En blek decembersol har idag tittat fram emellanåt. Kunde inte låta bli att ta ett foto här uppe ifrån övervåningen.

Vackert.. som en tavla.

Hittade även nu när jag skulle leta fram bilderna på mobilen ett par kort jag tog uppe hos Kents barnbarn.. måste visa Saga hur härlig o söt hon är, denna lilla 6 åring som nyss blivit storasyster.

Gullvippan Saga...busar framför kameran.

Titta Annmarie.. är vi lika?  Två söta flickor!!

Flickebarnet Leia, mätt o nöjd.

Tack för idag slut för idag.. hoppas jag nu somnar.

Längtar till i  morgon..

//Annmarie

i år var väl detta då, ett ryggskott. Med böjd rygg o krumma ben ligger jag här o försöker skriva. Varit vaken flera ggr i natt, detta är ju ljusblått alltså.

Men jag ska inte klaga, jag kan gå på mina ben, jag kan sköta om mig själv o förflytta mig. Det finns dom som är helt oförmögna att klara sig själva så detta är verkligen en  liten skit i universum. Frida o Tor kommer i morgon så de hjälper mig nog lite, o vem vet, jag kanske är bättre tills i morgon bara jag vilar idag. Efter arbetet skulle jag fortsatt tvätta mattor o julpynta nu, alla klappar de som jag köpt är inslagna, har några kvar, men får vackert vänta på allmosan från Landstinget.Bara inte nu oxå FK krånglar denna månad med som de gjort de senaste tre i följd.

Lyssnar på RixFm på datorn, Katla har fått kissa ute i trädgården idag o får nog göra det hela dagen.

Hon vaktar mig så duktigt den lilla o skäller så fort hon hör en knappnål falla.. Tänk när jag fick inbrott när jag bodde på Trummenäs, o dom bröt sig in i boden utanför .. då kände man sig rätt liten, men med kökskniven i handen slog jag upp ytterdörren med en smäll o skrek på dom, de la benen på ryggen o sprang iväg. Polisen skällde ut mig efteråt o sa .. gör aldrig om det igen AM , de kände mig ifrån mitt arbete eftersom man stötte på dom  ibland.Men min tanke var ju att de skulle fortsätta bryta sig in i bostaden o då ensam som jag var hade vad som helst kunnat hända. I en sådan situation handlar man i affekt så mycket omdömme råder inte då... men nu skulle jag inte gjort så, o det skulle nog inte hända för Katla vaktar här som sagt o med hennes skall vågar sig nog ingen in. Det är skönt när man är i Sölvesborg o men har med henne. Men härom natten for både K o jag upp, vi vaknar av ett brak på  nedevåningen, ytterdörren slår upp med en smäll, Katla ylar o skäller som besatt, men det var K som glömt låsa o stänga dörren riktigt när han hade varit ute med Katla sista rundan o det blåste hårt ute. Men där ser man, hon hade skrämt iväg varendaste jäkel tror jag. 

Ja, nu seglade jag iväg en runda här i inlägget..

Ryggen känns fortfarande lika illa kan jag berätta....

Nej, nu ska jag lägga mig mer till rätta o lyssna på vinden o vindkraftverken där dom susar där ute på slätten...Katla springer runt o försöker få igång Kiza som ligger o sover, hon är väl leksugen den lilla.

Nej, detta var tråkigt att bli dålig några dagar innan dopparedagen....vill bara krypa ner i ett litet hål o gömma mig ett tag.. o dyka upp igen lagom till julafton ..PIGG som en äfsing.

//Annmarie  

I går vart det utflykt igen, vi vikarierade för tomten hela dagen.

Nu var det Kents barnbarn som skulle få lite klappar.

Vi såg fram emot denna lilla tur, inte länge sedan vi träffade de små stjärnorna, förra helgen ju, men nu var det xtra roligt för vi skulle få hålla lilla nytillskottet Leia i vår famn.

Underbart att se morfars glädje när han får krama om dom o pussa på dom.

Klart att han ser sig som lite xtra-morfar till lilla Leia och  hon fick oxå en liten klapp, en nallebjörn i form av Nalle Puh kom o ska hålla henne sällskap för en lång tid hoppas vi.Det är då minst lika viktigt att vi visar att vi älskar lillasyster oxå, det ser barnen som tryggt o de kan knyta an till henne ännu mer än vad de redan gjort. En storfamilj helt enkelt.

Saga med lillasyster...

Vi åt pizza o o umgicks hela eftermiddagen. Morfar tog en sväng oxå till andra barnbarnet några mil längre upp, men han vart inte hemma, men nu står det klapp där o väntar på honom.

Jag och Leia fick bekanta oss med varandra med, men hon sov så gott mest hela tiden vi var där, en sådan lugn o nöjd liten tjej.

.. väldigt nöjd o pömsen som sagt... 

Morfar o jag fick en underbar tavla förställande alla barnen.. den var så fiiiiin, o klart att Morfar ska ha den på finaste platsen hemma.. o jag får suga i mig lite god energi genom att beundra den när jag kommer hem till S-borg.

Så var det dags att köra tillbaka till Sölvesborg...

Vi tackar för oss o önskar familjen Ingmarsson/Aronsson en riktigt.

God Jul 

//Annmarie

Bilder: Tillhörande Kent Holmberg.

när ska man då vara glad?

Idag har naturligtvis Kent stigit upp före mig, så det där med bricka vid sängen o skönsjungande Katla o jag fick vi hoppa.

Sitter nu i ett lite kyligt hus för pannan hade stoppat, vi värmer oss med nybryggt kaffe o varandra.

Älskade Kent .

Ett stort Grattis på din födelsedag.

En finare livspartner o vän kan jag man inte ha, o Katla håller helt med... Någon finare o bättre husse som vallar mig ute i vilket väder som helst, som kliar mig under hakan o leker med mig.

Idag blir det lite kaffekalas.

Vi är inte trötta efter Julbordet i går kväll, vart hemma vid halv 12 och det var lagom.

Sommar o sol och en snygging på stol....

//Annmarie

//Annmarie