Minnenas band.

Dina vackra mjuka fingrar greppar om min hand,
de väcker mina sinnen
alla söta minnen, om en tid där vi knöt våra band.

Vad som skulle komma kunde man ej ana, att sorgen blev så djup,
jag försökte leta i mina minnen, försökte förstå.
Men hur jag än grävde så närmade sig ett fasansfullt stup.


 Min kärlek fick vidare vingar, jag såg åter i rosenrött,
nu andades nya lungor, och jag levde upp från allt som var dött.

Men banden skulle åter lösas upp, jag gick åter i saknad
i längtan och vemod.

Hur vacker klär sig inte moder jord,jag såg dig när du log,
i drömmen var du nära,din lilla kropp så rosensöt och trind
jag fick hålla dig nära och en lyckotår rann stilla ned för min kind.

Text: Annmarie

 

Frida

25 maj 2011 22:36

Har du skrivit den fina texten? <3

ramdala-kiza

26 maj 2011 07:47

Jepp mitt lilla gull det har mamma, nu rann det till i frontalloben och en ny framtid som skald tornar upp sig. ;-) //Pussen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag avlsutar nu min blogg. Jag kommer att ha den vilande  bara av den orsaken att jag har så många bilder här som jag vill ha kvar ,många minnen. Men jag kommer från och med nu att aldrig mer skriva ett inlägg.  Tävlingen som pågår har jag fått...

Bara du vet vad just dessa bilder säger till dig... Bilder talar till oss på olika vis, den unika känslan ligger i dig som den unika betraktare som du är.     Skriv gärna en kommentar och tala om vad du får för känslor, och vad de gör med dig...

De senaste veckorna har jag inte känt igen mig själv.  Är ingen storätare men nu den senaste tiden kan jag jag känna hunger på de allra märkligaste tider och ställen, under möten, efter möten, när jag springer i korridoerer och kulvetar. I går tr...

med besökandet....       

tror jag.. Lyssnade på ett program på P1 som heter Tendens.. en underbar kvinna som heter Agnesdotter i efternamn och är journalist i botten skolade om sig till rörmokare efter att ha gått in i den berömda väggen, berättade sin fantastiska resa. Nä...