Ännu en dag, ännu en dag med ryggläge.

Vill inte tjata om den förebaskade ryggen, det är som det är...

Men på en höft sådär kan jag tala om att ryggen har flyttat sig till höften, varför kan man undra, men ingen ide´

Men så här ska ingen människa behöva ha det.

Läkarna bollar problemet emellan sig, ingen vill ta i det för de står maktlösa tror jag.

Katla är hos Tor o Frida, kan inte gå ut med henne nu, frågan är om det var rätt att skaffa henne, att jag inte just nu kan ta hand om henne å det viset att hon ska få sina rastningar är hemskt. Men hon har redan gett mig så mycket glädje under ensamma dagar här hemma, hon saknar mig när vi är ifrån varandra.

Det kanske bara är att göra det bästa av situationen, och Tor o Frida är underbara som tar hand om henne. Hon är så glad för dom o alla andra i familjen, hon älskar när flocken är samlad.

Många tankar surrar i mitt huvud när jag är själv. Hur ska allt bli, vad kommer jag att klara i framtiden?

Jag måste få fundera, utan mål är man inget, man tunnas ut o flyter iväg som en kall liten vårflod mellan stenarna på ängen till diket.. en väldigt farligt dike när man är liten.

Inte kan man krypa under den där stenen heller o gömma sig, krypa fram när det är vår.

Det är fegt, fegt mot mig själv o fegt mot familjen.

Det är bara att kämpa på ....... och som skalbaggen när den hamnat på rygg.bara att försöka ta sig upp på den rätta sidan igen.

Annmarie

 

Joan

25 januari 2011 13:48

Vännen.. tänker på dig på din värk och har funderat varför läkarna inte kan hjälpa dig. Men läser här att de bollar det mellan sig. Men något måste läkarna göra för att lindra för dig. Ingen ska behöva leva med det här. Du ska absolut inte fundra om du gjorde fel som skaffade Katla, och du har ju hjälp av Frida och Tor nu när du mår så här. Hon är ett underbart sällskap eller hur? Du har ju ett stort mål framför dig, att flytta till ett större hus och det blir väl bra. Känner att du är en modig människa som inte ger upp i första taget... Sköt om dig så gott det går... Tänker på dig... //Kram J

http://melony.bloggplatsen.se

 

Elisabeth

25 januari 2011 13:56

Jag har bara följt din blogg en kortare tid och
jag vet därför inte vad du har fått för diagnos. Men jag vet av egen erfarenhet att man
verkligen måste kämpa för att få rätt behandling. Jag föreslår att du själv söker på
internet efter en riktigt bra specialist och sedan begär att få remiss till honom. Man kan
även få vård utomlands.

 

Sita

25 januari 2011 17:51

Hejsan. Tråkigt att du är så dålig, hoppas det rätar på sej. Kram

http://siitasblogg.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag avlsutar nu min blogg. Jag kommer att ha den vilande  bara av den orsaken att jag har så många bilder här som jag vill ha kvar ,många minnen. Men jag kommer från och med nu att aldrig mer skriva ett inlägg.  Tävlingen som pågår har jag fått...

Bara du vet vad just dessa bilder säger till dig... Bilder talar till oss på olika vis, den unika känslan ligger i dig som den unika betraktare som du är.     Skriv gärna en kommentar och tala om vad du får för känslor, och vad de gör med dig...

De senaste veckorna har jag inte känt igen mig själv.  Är ingen storätare men nu den senaste tiden kan jag jag känna hunger på de allra märkligaste tider och ställen, under möten, efter möten, när jag springer i korridoerer och kulvetar. I går tr...

med besökandet....       

tror jag.. Lyssnade på ett program på P1 som heter Tendens.. en underbar kvinna som heter Agnesdotter i efternamn och är journalist i botten skolade om sig till rörmokare efter att ha gått in i den berömda väggen, berättade sin fantastiska resa. Nä...