Min käre man ringde idag från sitt arbete. Var orolig för mig o ryggen, det löser sig sa jag..som han sa som gjorde i vasken.

Inte behöver du vara orolig inte.

Men min käre särbo är nu orolig för annat.

När ska denna man få ro? Alltid ska han bli förfrågad om att reda ut problem åt andra, det är så orättvist, vem hjälper honom när han har bekymmer kan man undra?

Nej, Kent han ska lösa allting,o så har det varit hela hans vuxna liv.

Så VÄX UPP säger jag till berörda... ta ansvar någon gång.. för det ni ställer till med.

Men i alla fall, så hade han svårt att sova i går kväll tänkte på allt.. klockan blev 23.00 o han sov fortfarande inte. Då gick han ner o tittade på TV en stund. la sig igen vid halv 1. Klockan tre sov han fortfarande inte.

När han väl somnade sedan så vaknar han av att en kvinnoröst ropade lent o fint:

-Kent.. Kent..

han satte sig rakt upp i sängen, trodde hans son hade kommit mitt i natten o dragit med sig någon, han kände inte igen rösten.

När han fortfarande satt upp så hörde han rösten igen.

Han gick ner ett tag i köket o kollade omkring.

La sig igen i sin säng, då börjar sängen vibrera..inte skaka utan bara vibrera.

Han tände lampan o tänkte att nu är själve den lös.

Sängen fortsatte en stund till.

När han äntligen somnade var klockan närmare fem.

Vi resonerade i telefon runt detta han uplevt o det är inte första gången. Men det var första gången han hörde en röst.

Jag tror, o nu säger jag "Tror" att när vi mår som sämst, har bekymmer och är oroliga, då är våra nära o kära från andra sidan nära oss.

De vill visa bara att vi finns här, vi ser vad du går igenom.

Andra ggr han upplevt lika fenomen så har han oxå haft en massa bekymmer runt sig.

Kent är absolut inte den människotypen som fabulerar eller hittar på, med sina 57 år på nacken så står han stadigt med fötterna på jorden. men det är det jag säger...

Vi har alla våra besök o det är gott att veta.

Han tycker det känns tryggt o det är ju skönt det.

Så nu är han sambo min lille särbo o det är bara att gratulera.

 

Joan

21 januari 2011 07:12

Hej! har tänkt på Kent.. må du tro. Förstod att han är en sådan person som ska reda upp allt, som du skriver.. jag tror också att när vi har som jobbigast så visar sig våra kära och vill tala om att vi vet att du har jobbigt nu.. Har upplevt det själv..men har inte berättat det för så många. Vilken tur att Kent har dig att vända sig till och få stöd.. /kram J

http://melony.bloggplatsen.se

 

Susanne

21 januari 2011 10:22

Hej vännen min! Skönt att höra att det är fler med mig som "skaffat" sambo :-)

// Kramen

http://bondesusanne.se

 

Sita

22 januari 2011 07:46

God morgon. Vilken trevlig sambo han fått. Skulle jag kunna tänka mej med, men har väl inte den förmågan. Kram

http://siitasblogg.blogspot.com

 

diana

22 januari 2011 17:56

Tror att det ligger något i det. Man får nog lite oväntat besök ibland.

http://www.metrobloggen.se/skvallerbitchen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag avlsutar nu min blogg. Jag kommer att ha den vilande  bara av den orsaken att jag har så många bilder här som jag vill ha kvar ,många minnen. Men jag kommer från och med nu att aldrig mer skriva ett inlägg.  Tävlingen som pågår har jag fått...

Bara du vet vad just dessa bilder säger till dig... Bilder talar till oss på olika vis, den unika känslan ligger i dig som den unika betraktare som du är.     Skriv gärna en kommentar och tala om vad du får för känslor, och vad de gör med dig...

De senaste veckorna har jag inte känt igen mig själv.  Är ingen storätare men nu den senaste tiden kan jag jag känna hunger på de allra märkligaste tider och ställen, under möten, efter möten, när jag springer i korridoerer och kulvetar. I går tr...

med besökandet....       

tror jag.. Lyssnade på ett program på P1 som heter Tendens.. en underbar kvinna som heter Agnesdotter i efternamn och är journalist i botten skolade om sig till rörmokare efter att ha gått in i den berömda väggen, berättade sin fantastiska resa. Nä...