Vaknade upp i dag till en underbar solig Oktoberdag.

Dessa dagar som är höga o klara i luften får mig att minnas min dotter Fridas födelse. Just en sådan här dag var det när hon föddes, tänk att man kan återskapa den känslan man hade då när man gick med en stor mage o bara väntade.

Som jag skrivit innan så älskar jag oktober månad.Hösten är underbar just sådana här dagar.

I dag är det dagen D, den första av de dagar som kanske ska bestämma min framtid, den andra dagen D kommer den 25 oktober då ett besök på Ortopeden ska göras.

Så håll alla tummar o tår för mig idag är ni snälla.

Magen krånglar idag med, men det tar ju ett par dagar innan den är ok.

Rädd att jag kanske smittar fortfarande , men mötet måste bli av.

Somnade gott i går kväll efter Sms.et jag fick.

Har berättat både för Kent o Susanne idag, o de tyckte det var både fantastiskt, underbart men lite spokie..

Men i natt har jag drömt att jag skulle uppträda i en kyrka, sjunga solo, sedan drömde jag att jag tog ut pengar o att en gubbe kom o tog mina pengar rakt framför näsan på mig...Konstiga drömmar.

Nu ska jag ta lite Te o njuta av den palett av färger som naturen dukar upp just nu..vem håller i penseln ? 

// Annmarie

 Måste berätta för er något märkligt som hände för en stund sedan. jag skrev ju mitt blogginlägg, och jag får erkänna att när jag gjorde det så hade jag precis gråtit en skvätt, kände mig ensam helt enkelt. När jag precis har skrivit i inlägget att Linn är en välsiignelse att ha här hemma så plingar det till i min mobil..sms. Kollar o då är det från Linn,

skickat för över två månader sedan när hon var i Kroatien."Mamma, är så ledsen för att jag inte kunnat ringt, längtar efter dig varje dag o gråter lite på kvällen. Älskar Dig    //Linn."
Var inte detta ett tecken från någon? Var det inte någon som lät detta hända ?

   Tack Pappa o Mamma.. jag tror det var någon av er!

Ps.Mamma, jag visste inte att du var så tekniskt lagd   Ds.

Intensiva veckor var det innan Stockholmsresan.

Många samtal, ni kommer ihåg tjafset med FK?

Nu har allt lagt sig, allt blev så tyst.

Vilka trevliga dagar jag hade i huvudstaden och inte nog med det vilken upplevelse samt vilka härliga människor jag har haft förmånen att bli bekant med.

Allt skulle ju kännas tipp topp.

Men det finns inget mellanting nu. Allt har normaliserats, men ändå inte.

Allt har blivit så tyst..skönt kanske en del skulle tycka, men har man som jag nu levt i tysthet sedan i April, inte funnits med eller deltagit i ett socialt sammanhang, sä är det inte skönt.

Jag har min familj, mina barn, Linn håller låda och det är en välsignelse.

Men sedan då? När jag är själv, då är jag själv!!!

Det är som sagt för tvära kast här.

Jätteledsen för att jag inte kan ta mig till Stockholm till helgen, jag tycker om någon förutom de deltagande ska vara på plats så är det väl jag, som puschat o stöttat laget i närkamp, tröstat o uppmuntrat. Nej, det känns faktiskt lite snopet. Men  sånt är livet.

Har min födelsedag den dagen, så vi får fira lite här hemma.

 Men allt har blivit så tyst.....så tyst.

Vad ska de säga på mötet i morgon? Hur ska framtiden se ut, vad finns det för mig att uträtta?

Vågar knappt tänka på det, och en sak är jag rädd för, och det är det att det finns risk för att jag pratar ihjäl dom på något vis...

får väl komma på något som kan stoppa mig, annars gör jag väl bort mig.

Vad säger ni om denna ide´:

Ja, nu är det ju inte precis

detta användningsområde

det handlar om, men effekten skulle bli fantastisk!!!

   Och det blev en vacker solnedgång i kväll med.

//   Annmarie

Gångerna som jag har lämnat min plats i soffan idag är lätträknade.

Det blev som jag bestämt mig, jag ligger här för resten av dagen, och det var inget svårt beslut eller svår bedrift att infria.

Kalla mig gärna latmask, för det är jag, en väldigt effektiv latmask.

Tror att jag idag med hjälp av tankekraft har tagit fler beslut en en hel hord av beslutsfattare i Sveriges regering, under  en hel mandatperiod.

Kosten har det varit lite si o så med, kaffe macka, kokt majs o ett antal bullar.

Jo, två clementiner med.

Så jag överlever.

Vilka beslut jag tagit. undrar ni det?

Jo, att få mer tid för mig o mig o mig.. och för min familj, ska inte låta bekymmer o motgångar komma i vägen.

Låter enkelt o patetiskt kanske, en klyscha som man lätt häver ut sig.

Andra beslut o viktiga samtal har tagits o hållts, men de stannar hos mig.

Till en början kändes dagen som ett enda stort grått tuggummi som jag behövde brottas med.....

Dagen avslutas nu med sinnesro

O det blev en vacker solnedgång till slut.

I går firade vi Frida en liten men naggande god tillställning.

Carina o Jag Frida o Tor o Linn samt Kent o alla kisarna.

Hon får dela upp kalaset på två dagar.

Vi bjöds på Ris o Räklåda med tillhörande sallad.

Pastasallad till de som inte äter räkor.

Gott så det förslog.....Mums

Men den som verkligen väntar på något gott väntar ALLTID för länge..

Vet ni vad detta är.. sådana här bjöds vi på :Den var underbar, Hallonen o Blåbär..pricken över i:et som sagt. Söndagstävlingen är nu utsedd.

Så för hela måltiden, det goda sällskapet o framförandet ger vi Frida en : Klar 10:a..... Grattis Frida idag med !

   Vi röstade på Tv4 Hallåorna.   -Sluta Tardis..Bestemor försöker plåta mig!!   Kipz vill vara ifred.   Här ligger två andra katter.. Nej, Ulltofflorna Frida fick av oss.   Här busas det.   Suddiga bilder, men glasklara minnen från igår.

   En blomma måste man få på sin födelsedag.

   Mina kisar var lite ledsna att de inte fick följa med på kalas igår.. men de får lite extra gott idag i stället.

Idag ska jag bara ligga,mår inte alls bra, varken till kropp eller själ.. men det är en annan historia det,

En sväng till höstmarknaden i Holmsjö hanns med i dag.

Mycket skogstokigt folk,alla orginal är en tillgång i vårt samhälle,de gör byn levande samt att de behövs idag när många människor  strävar mot perfektion, orginalen är perfekta utifrån sina mått mätt.

En härlig brittsommardag med skön sol o ljumma vindar.

   Sommarens sista rosor.   Mojje blir tokkelig i solskenet....   En skön promenad....   Lyser som en sol.

Oktober är min månad, den älskar jag mest av alla, kanske det beror på att både Frida o jag har våra födelsedagar då, men egentligen så är det pga alla underbara färger, svampen i skogen, sådana här soliga dagar med hög klar luft som gör att man känner sig berusad av liv.

Viken minner mig om sköna kvällsbad, fikakorgen i högsta hugg, smånbarnsskratt o fiskmåsarna skri. 

Tänk vilket underbart land vi bor i....

Ha en skön Lördag.

//Annmarie

   Viken ligger spegelblank...