Direktlänk till inlägg 5 mars 2012
I morgon åker lilla Linn till pappa sin. Gud var tyst o tomt det ska bli här. Vi har haft 12 mysiga dagar tillsamman,vi har bråkat lite, skrattat mycket, bakat mycket, hon har varit urgullig o lagat mat flera ggr förra veckan så jag har kunnat ta ut Katla en långpromenad efter vi kommit hem från skola och arbete. I helgen var vi hos Kent o sedan på en härlig visit i Nöbbele hos Kents barnbarn..lilla äldsta dottern fyllde år så det blev både middag och kaffe o tårta.Samt det viktigaste av allt, massor med skratt o prat.
Lilla Leia myser hos x-tra-morfar Kent .
Ja snart blir det dop där. I slutet på denna månad. Vi har redan tänkt ut en liten doppresent till lillfian.
Synd att de har tagit bort det där med gudmor o gudfar, annars hade vi mer än gärna velat bli det.
Ja som sagt i morgon åker min lilla såskopp iväg. Och snart blir det semester för henne, hon åker till London med sin pappa den sista mars o stannar där en hel vecka, förra året var de där oxå precis vid samma tid. Det blir nog nån musikal o teaterbesök kan jag tro. Hoppas hon får det härligt o fint väder.Var ju i England i mars för två år sedan och det var underbart klimat då.. krokusarna var utslagna likaså påskliljorna o träden var nästan utslagna helt.
Jag saknar alla mina barn så mycket. Frideli har jag i Sthlm o Håkan är på sjön o likaså Joel.
Dagdrömmer ofta om att de är här hemma hos mig med sina respektive alla på en gång, vi äter en god middag och efteråt tar vi kaffet i trädgården. De kivas o pratar o stojar med varandra. Jag sitter där i solskenet och iaktar dom och en enorm lycka väller fram ur mitt bröst.
Det är inte mycket jag är stolt över i mitt liv, inte mycket som jag tycker jag har åstakommit, men mina barn ..dom är det absolut bästa jag har gjort. Mycket kan jag ångra men mina fantastiska ungar vill jag inte ha ogjorda för allt smör i småland.
Fyra olika individer med olika personligheter som har klarat sig fantstiskt bra här i livet. Lilla minstingen håller på att som bäst utvecklas o växa upp, och snart är hon med utflugen..ja sånt är livet, och det är ju för väl det.. tänk om man skulle ha sina barn boende hos sig tills de blev 30 eller hela livet, nä det skulle inte bli så bra. De måste själva få ut o ta livet om livet och upptäcka alla fantastiska saker som finns, och lära sig hur allt fungerar där ute.
Själv ska jag nu drömma vidare i sängen min... en ny dag väntar i morgon.
Ja tomt blir det i mina soffor nu, vem ska jag krypa upp till nu? Är så nöjd med dessa, fantstisk sittcomfort.. riktigt mysiga är dom o stooora.
//Annmarie
Jag avlsutar nu min blogg. Jag kommer att ha den vilande bara av den orsaken att jag har så många bilder här som jag vill ha kvar ,många minnen. Men jag kommer från och med nu att aldrig mer skriva ett inlägg. Tävlingen som pågår har jag fått...