Ofta har jag fått höra just dessa ord i min ungdom och faktiskt som vuxen.
När jag tittar mig om runt i mitt lilla hus, tittar runt min fina familj, så får man verkligen inse att som man bäddar får man ligga...
Fyra fina barn har jag fått, mer hjälpsamma o fina barn får man leta efter.
Som olyckskorparna kraxade för några år sedan att hur ska du kunna uppfostra fyra barn.. det har gått alldeles utmärkt.
Fina arbeten, bra lön ,fina partners har de , och ett helt underbart banbarn har jag fått.
Så detta blev alldeles utmärkt hörrni, ni som tvivlade.
Snart kommer nog ett barnbarn till känner jag på mig o det blir underbart.
Men när jag summerar har jag alltid varit en närvarande mamma, har aldrig sprungit på krogen, de har aldrig sett mig berusad eller påverkad. Har de varit ute i sin ungdom så har jag aldrig druckit alkohol för jag ville alltid kunna köra och hämta dom.jag har aldrig heller överbeskyddat dom ,uppmuntrat dom att sova hos kamrater osv.. pröva sina vingar helt enkelt.Om man håller för hårt i sina barn ja långt upp i vuxen ålder så blir de väldigt otrygga och oroliga. Ett barn blir tryggt genom att veta att mamma finns där, hon kommer o hämtar mig i morgon när jag sovit hos kompisen, eller hon kommer när hon arbetat klart.Att binda sina barn är fruktansvärt och egoistiskt.Så detta med föräldraskap är en balansgång.
Men det största jobbet har de gjort själva och jag önskar att jag i alla fall har gjutit grunden för dom, en stadig grund som gett dom självförtroende o självkänsla. Sedan har jag gjort väldiga fel, man blir aldrig perfekt. Man föds inte till mamma utan man får lära sig att bli en. Men det viktigast är att alltid finnas där för dom i ur och skur..
Man får de barn man förtjänar, så är det bara.
Faster Linn o Emil.
// Annmarie
Johanna
23 september 2011 16:01
Fint inlägg! Det viktigaste är ju att som du säger veta och visa att de ord som skrivs är tomma utan kämpa och ge trygghet. Helt rätt inställning! Jag hoppas jag blir som du i min mammaroll.
http://Strongangel.bloggplatsen.se
Johanna
23 september 2011 16:23
Ska ju givetvis vara inte är tomma...:p
ramdala-kiza
23 september 2011 16:32
Du är för go du.. förstod det. Hoppas allt är bra med er, N är väl ledig denna helg eller?
Ni får ha lite fredagsmys. //Kram på dig.
Maskrosbarn
23 september 2011 16:34
Jag bara kräks:(((((( Vem tror du att du är????? Du kanske skulle försöka ha båda fötterna på jorden och även söka hjälp för din mytomani
ramdala-kiza
23 september 2011 16:44
har ipnummer 90.227.255.158 uppskrivet sedan tidigare kära du.Samt att ljuger gör den som inte våga skriva ut vem du är... oj oj oj fegt. Jag står för det jag skriver.
Maskrosbarn
23 september 2011 16:54
Varför visar du aldrig dina tänder när du ler?
Maskrosbarn
23 september 2011 17:12
Vadå ditt hus????? Det är väl inte ditt, du hyr ju det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Frida
23 september 2011 17:14
Maskrosbarn: Vari ligger mytomanin i detta inlägg som AM precis gjorde? Inlägget som är skrivet innehåller viss fakta, som är sann, och sedan en personlig upplevelse och åsikt, hur kan detta vara mytomani?
Förresten verkar du knappast vara ett maskrosbarn. :)
Maskrosbarn
23 september 2011 17:20
Det är väl inte ditt hus ? Du hyr ju bara!!!!!!!!!!!!!!
lol@maskrosbarn
23 september 2011 17:50
Folk brukar säga "mitt hus", "min lägenhet" etc även ifall de hyr.
Kent Holmberg
23 september 2011 22:15
Kära lilla maskrobarn, vad synd att du inte har haft A-M som mamma, då hade du sluppit växa upp som maskrosbarn. Jag äger inte det hus jag bor i, det gör banken. Vilka äger sina hus i dagens läge.Tror inte du äger det du bor i/eller bodde i.Sedan tycker jag att det är fult att skriva som du gör, det säger mycket om den personen som sitter framför datorn och skriver skit. Så fort A-M skriver hur stolt hon är över sina barn så är det någon som genast skriver och är elak. Det är fult att vara avundsjuk,har du inte lärt dig det.Du bör lära dig ett och annat, och har du annat du undrar om A-M mammaroll så kan du höra av dig till mig.
Helene
30 september 2011 16:03
Halkade in här av en ren händelse och fick mig en trevlig och tänkvärd läsning. Jag brottas varje dag med balansgången mellan att vara den stränga mamman, den goda mamman och att vara mig själv. Inte helt lätt, men vem har sagt att det ska vara lätt att vara förälder?
http://www.shithappens.biz
ramdala-kiza
30 september 2011 19:13
Tack Helene för titten, roligt att du tyckte om inlägget. Välkommen tillbaka.