Sita

11 januari 2011 16:49

Bra skrivet AM. Jag blev ensam med 2 barn när jag var 21 år. Det var kämpigt men det är fina töser idag. Båda bloggar. Kramar

ramdala-kiza

11 januari 2011 18:22

Du är nu talesman o språkrör för min nystartade förening.. "Moraltanterna"

Joan

11 januari 2011 17:05

HURRA FÖR DIG... ÄNTLIGEN NÅGON SOM TYCKER SOM JAG...
Jag var två barnsmamma gift och skild när jag var 26 år.. Herregud så man han kämpat sig genom snön till dagis och hinna tillbaka till busshållplatsen för att ta bussen vid sjutiden på morgonen. Många gånger var det tomt i portmonnän när månaden var slut. Men mat i magen och kläder på kroppen fick alltid mina barn.. själv fick man avstå mycket.. kläder, resor, nöjen.. men det gjorde ingenting.. har man satt barn till världen så måste man ta sitt ansvar och inte gå omkring och gnälla.. BRA SKRIVIT AV DIG ANNMARIE... Kram J

ramdala-kiza

11 januari 2011 17:26

Tack Joan.. härmed förklara jag Sveriges första MOraltantförening öppnad.
Orf.Jag själv.
Vice ordf. Joan
samt
Sekreterare o talesman .Sita

Joan

11 januari 2011 17:31

Tack för det uppdraget... Accepterar... ;-)

ramdala-kiza

11 januari 2011 18:24

Vi ska lära o undervisa dessa unga ensamstående mammor att tycka om sig själva o gör dom det så tycker de även om sin omgivning o kan ta tag i saker o ting.

m

11 januari 2011 19:28

ken fin blogg du har!!:)

ramdala-kiza

11 januari 2011 21:12

Tack ska du ha o välkommen åter vännen!! //Kiza

Veronica

11 januari 2011 19:44

Jag vill också vara med!!!
Jag har massor med moralkakor som jag kan dela ut till höger och vänster ;)
Och givetvis ensamstående tvåbarnsmamma med världens bästa barn :)

ramdala-kiza

11 januari 2011 21:11

Kanon.. ska kolla detta över helgen så startar vi upp en blogg tillsamans där vi kan ha forum!!!

emelie

11 januari 2011 20:10

alla har man dåliga dagar ovasett om man inte har barn eller inte. Klart livet är värt att leva. men ibland som sagt måste man få klaga att det är jobbigt. för det är jobbigt att vara ensamstående.
men det e ibland själv valt. men håller med dig till det mesta

ramdala-kiza

11 januari 2011 21:10

Absolut o bloggen är väl bra att ha till det så att man kan skriva av sig. Men i det stora hela så tycker jag att många klagar på småsaker. Att viljan inte finns där att förändra att vilja ändra synsätt.
Att älska sig själv är superviktigt o gör man inte det så kan man heller inte ge kärlek.. Tack så mycket för din kommentar.. och kram på dig vännen!! //Kiza

riesling

11 januari 2011 21:34

Jag vill också vara med i Moraltanterna!!
Fy fasen vad bra skrivet, det var!! *applåderar*
Jag håller med dig i allt du skriver!! Alldeles för få här i världen tycker att glaset är halvfullt ...

ramdala-kiza

11 januari 2011 22:26

Du är hjärtligt välkommen vännen i Moraltanterna.. lovar att starta upp vår egna blogg efter min resa. Kram på dig o sov så gott.

FruAndersson

11 januari 2011 21:41

*tihi* jovisst håller jag med dig samtidigt som jag beundrar många ensamstående mammor hur de klarar allt själva. Tänker ofta på vad skönt det är att när som helst ha någon att lämna över bäbis till när man känner att man behöver det. Jaa.. men sen är det som du skriver, ett jädra gnäll på många. Detta ständiga sökande efter något mer mer mer, och att man bara måste ha något att gnälla över.

Trevlig kväll...

ramdala-kiza

11 januari 2011 22:25

Hejsan svejsan. Som jag skrev innan till Sus så finn det föräldrar som är helt o klart dugliga människor som sliter med barn o jobb,och med livet. Men alla andra, det tusental som bara vill ha mer o mer.. kräver o donderar, utnyttjar föräldrar som barnvakter bara för att de helt inte orkar.. det är fel någonstans i systemet.. men man måste se på sig själv först innan man gnäller. //kram på dig

sus

11 januari 2011 21:51

Det kan vara och är himla slitigt att vara ensamstående föräldrer...Men man är skyldig sig själv och framför allt sina barn att "Ge järnet" och göra det bästa möjliga av situationen man befinner sig i. Ett mycket tänkvärt inlägg du hade här.

ramdala-kiza

11 januari 2011 22:22

jag håller med dig Sus.
Det finns massor av duktiga ensamstående mammor o pappor som gör allt för sina barn, uppfostrar, förmanar men ändå med en kärlekens hand o det ska verkligen förtydligas. Har själv varit ensamstående i mer än halva mitt liv, så jag vet vad det innebär. Roligt att du tyckte om inlägget o välkomme åter.. Jag ska starta denna förening.. den behövs. //Kram på dig.

Nina

12 januari 2011 07:43

Hej! Jag tyckte också om detta inlägg. Ibland behöver vissa ensamstående med eller utan barn en spark i baken i rätt riktning innan de kan förmana andra. Kan man inte ta hand om sig själv, blir det svårt att ta hand om andra. Vissa kämpar sig igenom allt, medans andra glider på bananskal. :P Hoppas att fler inser sina misstag, de som klagar på bagateller och gör något åt det snart istället för att klaga.

ramdala-kiza

12 januari 2011 07:46

Hejsan o tack Nina. Du skriver mycket bra och dina åsikter är viktiga och helt sanna. Det ligger mycket i det su skriver. Fortsätt följa min blogg så uppdaterar jag hur vi ska gå tillväga för att skapa ett forum här. Allt i kärlekens o omsorgens tecken. Kram på dig.