Förlåt mina vänner att jag inte skriviit här på så länge.

Tack för alla kommentarer, alla mina bloggvänner. Ingen nämd o ingen glömd.

Jag åkte in den 19 maj till sjukhuset och blev inlagd i 11 dagar.

Sådana hemska smärtor i benet mitt.

Mr-rtg gjordes och sedan var det ett evigt dividerande fram o tillbaka från olika läkare i fall de skulle operera min nerv som låg i kläm.

Resultat blev att de bestämde att göra en nervrotsblockad som skulle utföras på rtg av en Röntgenläkare.

Detta ingrepp var det värsta jag varit med om.

man kunde inte sövas utan var tvungen att vara vaken så att läkaren visste att de träffat på rätt nerv.

Jag var heller inte sederad, utan ingreppet annonserades till avd precis innan, så detta hans inte med.

En spruta stacks in i ländryggen och så började han leta.

När han hittat rätt nerv så spratt mitt ben rakt upp, tårna spärrades ut o hade jag haft simhud mellan tårna så hade man inte kunnat se skillnad på en ankfot o min.

Sedan sprutades medlet in....

Ja, ni förstår att detta ögonblick går inte att förklara i ord, men jag föder ju hellre mina fyra barn samtidigt .

Denna blockad ska vi nu se hur länge den håller.

kanske sex månader om jag har tur.

Ska nu bara vila o gå på sjukgymnastik.

I dag kommer en ny madrass en Decubitas som fylls med luft var 10 minut.

Terapueten är strax här. hoppas ni har överseende med att jag inte skrivit på länge .Hoppas nu att jag kan bättra mig. //AM