Direktlänk till inlägg 23 juni 2010
Livet tar sina krumsprång ibland..
Jag brukar ju tal om för er att mitt favoritutryck är: När livet kommer emellan.
Det citatet har jag fått från Sven Wolter som använde det när han en gång kom på sin första fru när hon var otrogen.
ja, livet kommer emellan.. ingen dans på rosor.
'
Men många lyckliga stunder har man kvar i livet.
När man som jag har ett flertal relationer bakom mig.. olyckliga destruktiva relationer, så är det lätt att man tappar tron på livet.
Saken blir inte lättare av att det finns människor i ens närhet som ideligen påminner en om sitt misslyckande.
När man gör sina val i livet så tror man ju att just det valet är det rätta just då,eller hur. Ingen går väl in i en relation med den tron att det ska sluta med skilsmässa.. eller har jag fel?
I min förra blogg jag hade fick jag så fula kommentarer som kränkte mig o talade om för mig vilken dålig Mor jag varit och är.
Ja, kanske det, inga föräldrar är perfekta, inte ens de "fröken präktiga" som ställer sig först i kön för att poängtera det för mig.
Å sedan borde jag ju skämmas.. vilken slampa jag är. Jag har ju fyra barn med tre olika män!!
Ja, det är Lillbabs å jag... brukar jag säga. Men vem har rätt att dömma? Ingen vet historien bakom, ingen vet vad jag har gått igenom.. ingen har levt mitt liv, och då verkligen inte de som är först med att dömma.
Stackars barn, var det någon som skrev...
Stackars barn????
Mina barn har haft en närvarande mamma i hela sitt liv, jag har aldrig druckit mig full, jag nvänder inte droger, jag har aldig hängt på danshak o pubar..aldrig gått ut med tjejkompisar o röjt på fredagar el lördagar.Jag har alltid satt mina barn i främsta rummet. Långa tider har jag fått uppfostra de själv utan någon annan inblandning.
Mina barn har verkligen klarat sig bra i livet.
De är både driftiga, arbetsamma, omtänksamma o artiga. De känner empati med andra människor, älskar djur , är intiligenta som få. har både skrivandet o talets gåva.. så jag är verkligen stolt över dom. Skulle de haft en sådan hemsk barndom eller hemsk Mor , så hade de aldrig blivit de individer de är idag.
Jag har flera exempel på familjer där de levat o lever i tvåsamhet.. där barnen går arbetslösa, inte driftiga nog att varken söka jobb eller vilja försörja sig utan springer hem till mor o far så snart det kniper, Ungdomar som fortfarande bor hemma fast de är 20+, Nu menar jag inte att det är fel på dessa familjer, men komnstigt nog så är det dom som kritiserar mig o mitt leverne först o mest av alla. Nej, ta grandet ur ert egna öga först, sedan kan ni dömma.
Hur många äktenskap är det som bara vill visa en tjusig fasad utåt? Där bägge parter dricker för mycket, eller där den ena alltid får sina örfilar av sin make.....det fönster som du promenerar förbi på kvällen, just det där fönstret det hänger så tjusiga dyra gardiner i.. där pelagonerna prunkar på rad, i det hemmet kanske det hela tiden råder en kärlekslös stämning?Vad vet Du?
Jo, lika lite som du vet om mitt liv.
Jag är så stolt över mina barn, och jag vet att de älskar mig precis som jag är, mer eller mindre.
En gång var det en kurskamrat som förfasade sig över,när hon stod hemma o betraktade fotona som hängde på min vägg, förställande alla mina barn.
-Vem är det... är de syskon?
-Nähä--- inte de två,jaså dom två är det.. men din äldste då?
-jaså han har en annan pappa!!
-Å den yngsta..`jaså har hon oxå en annan pappa?
-Men Am då!!! Du menar inte... /tystnad)
-Jo, det menar jag, sa jag rätt så opstinat...
Då sa jag till henne, lugnt men bestämt... Mina barn förstår Du, de är alla syskon.. de är inga små öäktingar, de har alla växt under mitt hjärta..delat samma enrummare inuti mig.... de har alla samma mamma, o det är gott nog för mig
Skulle jag inte talat om det, skulle jag skämts över det?.. o inte besvarat hennes frågor, ja då hade jag förvägrat mina egna barn.. då skulle de vara en skam.
men, si det är de inte, utan de är helt enkelt 4 stycken helt underbara personer med olika personligheter... å det är UNDERBART!!!!!
Jag avlsutar nu min blogg. Jag kommer att ha den vilande bara av den orsaken att jag har så många bilder här som jag vill ha kvar ,många minnen. Men jag kommer från och med nu att aldrig mer skriva ett inlägg. Tävlingen som pågår har jag fått...